Kampanjen #tryggskola har avslutats. Kampanjen pågick under hösten 2016. Däremot finns det fortfarande material att beställa som du kan använda för att skapa en tryggare skola. Du kan också fortsätta att jobba för en #tryggskola genom att till exempel starta en skolgrupp.
—-
#tryggskola är en kampanj för att gemensamt höja rösten för elevers rättigheter till en trygg och tillgänglig skolmiljö och utbildning. Alla delar av den här kampanjen är ett resultat av elevers erfarenheter, behov och frustration.
#tryggskola lyfter frågor kring rasism, hbtq-rättigheter och genus kopplat till skolmiljö, utbildning och politiska beslut.
Varför kampanjen #tryggskola?
I Skolverkets läroplan står klart och tydligt att skolan ska främja förståelse för andra människor, aktivt motverka diskriminerande eller kränkande behandling, samt bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap.
Ingen i skolan ska utsättas för kränkningar baserade på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, normbrytande funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder.
Trots detta rapporteras allt fler elever känna sig otrygga i den nuvarande skolmiljön.
Bara under 2015 tog Skolinspektionen emot 4035 anmälningar rörande kränkande behandling och bristande stöd från skolan. Dock kan vi med säkerhet säga att mörkertalet är stort. Ytterst få elever kan tala om sin skolgång som helt trygg. Elever får ta emot kränkande glåpord om deras identiteter, rasistiska skällsord ristas in på skoltoaletter och bänkar, ofta i sällskap med hakkors.
Upplevelser ifrågasätts och förminskas, samtidigt tystas elever ner och tvingas acceptera kommentarer eller skämt som åsikter, trots att de är direkt skadliga och kränker andras existens.
Ansvar läggs på den eleven som utsätts för förtryck, istället för de som har det faktiska ansvaret – skolpersonalen. Ansvar att stå för representationen av förtryckta grupper, samt att informera om och problematisera samhällets normer.
Minoritetsgrupper glöms ofta bort i undervisningen, och när de väl syns är bilden onyanserad och eurocentrisk, vilket skapar och befäster fördomar som skolan säger sig aktivt motarbeta.
Är det så här det ska se ut?
Vikten att granska information, att vara källkritisk och föra in nyanserade perspektiv i arbeten pratas det ofta om. Varför glöms då normkritik så lätt bort?
Idag lever vi en värld där samhället tar rättigheter från, och därmed avhumaniserar, normbrytande personer, därför är det viktigt att skolpersonal inser att de som talas om som “de andra” går i deras skolor och sitter i deras klassrum. Detta är inget nytt, vår generation har varken uppfunnit HBTQ-personer eller rasism.
Eleven som skriker glåpord efter en klasskamrat är inte det huvudsakliga problemet, utan ni vuxna som med er tystnad möjliggör att dessa strukturer upprätthålls. Det är dags att ta ställning nu och skapa en trygg skola för alla!
Vem?
Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG) är ett nätverk för gymnasielever som vill jobba för en tryggare skola. Våra fokusområden är hbtq-antirasism och genus. Kampanjen #tryggskola drivs av elever inom nätverket och bygger på samlad erfarenhet från tre års arbete med elever och deras upplevelser av att befinna sig i skolmiljön.
Kampanjen är en uppmaning från elever till er som jobbar i skolan om att vara modiga och ta ansvar för en trygg skola där elever bemöts utifrån vilka de är, där rasism inte accepteras och där elever ges utrymme att påverka sin skola.
Bakom kampanjen står också följande organisationer:
RFSL Ungdom, RFSL Stockholm, Sveriges elevråd – SVEA, PeaceWorks, Normbrytande Rättigheter/Ungdom mot Rasism, Interfem och Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.
