1. Ta ansvar för att förebygga och åtgärda diskriminering trakasserier och kränkningar! Skolan har lösningsplikt!
Händelser i skolan som ofta kallas mobbing eller konflikter är många gånger i lagens mening diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har ett tydligt uppdrag att utreda, förebygga och åtgärda alla former av kränkningar som elever utsätts för av såväl personal som andra elever.
Elever under 16 år som blivit utsatta för kränkningar behöver vårdnadshavares godkännande för att driva ärendet. Det skapar svårigheter i de fall ungdomar inte vill eller kan berätta för vårdnadshavare vad som hänt eller orsaken till att något hänt.
Vi kräver att:
Skolledningar:
- Följer lagens krav på att kartlägga, utreda och åtgärda kränkningar, trakasserier och diskriminering. Varje gång! Det gäller oavsett om kränkningar händer i klassrummet, i korridoren, på nätet eller på väg till eller från skolan. Det gäller också oavsett det är personal eller andra elever som kränker.
Politiker:
- Stärker granskning av och åtgärder mot skolor som inte lever upp till diskrimineringslagen och skollagen. Till exempel genom stärkta resurser till att skolinspektionen och DO kan genomföra tillsyner.
- Skapar förutsättningar för ungdomar som utsätts för diskriminering att driva sina egna ärenden.
- Inrättar en tydlig och opartisk instans för elever att själva kunna anmäla diskriminering och kränkande behandling.
2. Säkerställ elevers delaktighet i likabehandlingsarbete!
Många elever har aldrig sett skolans likabehandlingsplan, ännu färre har bjudits in att utforma den. Elever ska vara en del av likabehandlingsarbetet. För att kunna vara det behöver elever få plats att delta och ha inflytande under hela processen.
Vi kräver att:
Skolledningar
- Inkluderar likabehandlingsperspektiv i alla ämnen i den ordinarie undervisningen och skolans läromedel.
- Inkluderar elever i utformningen och arbetet med likabehandlingsplanen. På riktigt.
Politiker:
- Ger tydliga krav, riktlinjer och resurser för att integrera likabehandlingsarbete i skolans kursplaner samt för inkludering av elever i arbetet.
3. Säkerställ vuxnas kompetens!
Elever har inte ansvaret att utbilda skolpersonal. Trots det uppmuntras många elever att dela med sig av sin kunskap kring ämnen och frågor som de har egen erfarenhet av. Många gånger görs det med goda intuitioner men det är inte elevens ansvar! Egna erfarenheter betyder inte automatiskt att en person är eller vill vara expert och frågeplank. Skolpersonal är också i en yrkesroll, de har en skyldighet att följa skolans värdegrund och utbilda efter den. Oavsett personliga åsikter.
Vi kräver att
Skolledningar:
- Tar ansvar för brister i kunskap hos skolpersonalen.
- Vidtar åtgärder när personal står för trakasserier och felaktiga eller kränkande uttalanden.
- Erbjuder fortbildning av skolpersonal inom normkritisk pedagogik. Det innebär även att se till att personal får tid och resurser för kontinuerlig reflektion och stöd i normkritiska perspektiv.
Politiker:
- Erbjuder resurser till fortbildning av skolpersonal inom normkritisk pedagogik.
- Ställer krav på lärarutbildning som genomsyras av normkritiska perspektiv.
4. Förbättra skolmiljön och utbildningen!
Vare sig det gäller svenska, hemkunskap eller biologi berör skolan elever personligt på olika sätt. Att få ett bra bemötande, att kunna relatera till vad som sägs på lektionerna och att känna trygghet i skolans lokaler är tyvärr en förmån för vissa. Det här är något som avgör elevers tillgång till utbildning och lärande.
Vi kräver att
Skolledningar:
- Kartlägger och uppdaterar utbildningsmaterial och läromedel kontinuerligt. Ta bort material som är sexistiskt, rasistiskt, hbtq-fobt, upplevs kränkande eller osynliggör normbrytande personer!
- Tar bort eller ändrar könande blanketter, datasystem, toaletter och liknande.
- Respekterar elevers valda namn och pronomen.
- Omedelbart tar bort, utreder och motverkar hatiskt klotter.
- Skapar förutsättningar för trygga ombyten på idrotten.
- Arbetar främjande och förebyggande tillsammans med elever för en trygg skolmiljö.
Politiker:
- Förändrar centrala statistiksystem så blanketter och system inte bygger på en föreställning om två kön.
- Inkluderar transpersoner i diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder
- Ställer krav på och skapar förutsättningar för skolor att ha läromedel och material fria från kränkningar eller exkludering av normbrytande personer.
- Ställer krav på och skapar förutsättningar för skolor att ha en arkitektur och miljö som är tillgänglig och trygg för alla när det kommer till ombyte, toaletter, datasystem, blanketter och liknande.
5. Stötta utsatta elever
Åtgärder och insatser för att skapa en tryggskola behöver göras med vetskapen om att elever har olika förutsättningar för att känna trygghet. Det hänger bland annat ihop med att olika sorters strukturella förtryck, som rasism, sexism och hbtq-hat, förekommer i skolan på samma sätt som i övriga samhället. Arbete mot diskriminering och kränkningar handlar om att arbeta för elevers trygghet. Det är ett arbete som måste gå före yttrandefrihet. Att tillåta rasistiska och/eller hbtq-foba organisationer i skolmiljön är att frånta vissa elevers rätt att vara trygga i skolan. Att förhindra strukturellt utsatta grupper att organisera sig utifrån sina behov på skolan motverkar också möjligheter för dessa elever att skapa en trygg skolmiljö.
Vi kräver att
Skolledningar:
- Tar ställning och utesluter rasistiska och hbtq-foba organisationer och partier från skolan.
- Stöttar separatistiska och riktade elevgrupper som syftar till tryggare rum för elever som tillhör särskilt utsatta grupper.
Politiker:
- Stöttar skolor som utesluter rasistiska och hbtq-foba organisationer och partier i skolmiljön.
- Säkerställer resurser för en kvalitativ skolhälsa, med tillräckligt många utbildade kuratorer för att täcka elevernas behov.
- Bidrar med mer resurser till ungdomsorganisationer för att stötta utsatta ungdomar.